Gahhhhhhh!!! :-D
JAG FICK HAVANDESKAPSPENNINGEN BEVILJAD!! :-D
JAG FATTAR INGENTING!! ÄR BARA SÅ HIMLA GLAD!!
Hur kan det ens vara ok?
Vi har urusla kontorsstolar som enbart ger mig smärta i rygg och mage..
Den lilla bilen som vi ska köra runt våra klienter i krävs att jag med mina 182 cm kryper ihop till en liten boll för att komma i och ur och det är inte det lättaste med en enorm bula på mitten och att jag dessutom varje gång jag kopplar ur växeln får kramp i magen gör inte upplevelsen mer behaglig..
Dåligt mående bland klienterna får luften att vibrera mest dagligen, vilket gör att jag går på helspänn mest hela tiden och väntar på att något ska fara genom luften, att någon ska slå en annan vilket kräver min insats eller att en stickande doft av brandrök ska komma smygande..
Jag har en kollega som ständigt har ögon på mig om jag gör det jag borde, för av någon anledning som jag inte riktigt vet så är det mig hon valt ut som hack-kyckling så fort tillfälle ges.
Jag måste dock ändå påpeka att de flesta av mina goa kollegor stöttar mig 100% och försöker avlasta mig när det går.. Men det är ändå min arbetsplats, och försäkringskassan, chefen och barnmorskan bedömer ju uppenbarligen att jag är fullt arbetsför i den här miljön så jag gör så gott jag kan utan att gnälla högt. Men idag är jag less. Idag känns det som att tiden sniglar sig fram och allt jag vill är att få gå hem härifrån.
Idag har försäkringskassan haft min ansökan om havandeskapspenning i 21 dagar. De har alltså 9 dagar till på sig att fatta beslut om mig.. Så inom 14 dagar bör jag få besked om jag får gå hem den 28e juni som jag vill. Jag hoppas så innerligt att de beviljar. Men oddsen är små.. tyvärr snudd på obefintliga..
Håll gärna tummarna för mig den närmaste tiden.. Jag behöver det!
Nervös, förväntansfull och redo!!
Den förväntas innefatta mys, mer mys, kärlek, lek, TV-mys, Parken-bus, premiär-canvas-pyssel och masssssor med tjitt-tjatt med bästaste av vänner!
För att gå in lite mer på detaljer om min kommande helg, som för övrigt startar redan imorgon, så kommer min bästaste Linda-vän på besök. Hon anländer min stad på eftermiddagen och längtan är stor hos såväl mig som min sambo och hennes gudson.
Imorgon kväll blir det tjejmiddag på mysigt uteställe med ytterligare fem av mina goaste vänner. Mycket tjejsnack, vin eller öl för dem som törs, vatten eller Cola för oss andra och mycket god mat och efterrrätt!! :-) Ska bli så kul att få föra samman dem!
Eftersom jag bett till vädergudarna och tror de hört mig planerar jag att ta med bästaste Linda och gudsonen på Parken zoo på fredag. Leka, busa, fika och köpa glass ingår i min uttänkta plan. På kvällen blir det hemmamys med något gott att äta, talang-semi och modern family om jag får hålla i kontrollen!
Sen är det lördag! Min premiär-pyssel-dag! Bästaste Linda ska ta med mig på pysselträff! Jag har varit på Panduro och huserat bland alla färger, former, material och pyssel och gick därifrån några hundra fattigare! Ska bli så spännande att se om jag kan få ihop den tilltänkta Canvas jag planerar pyssla ihop.. Känner mig just nu inspirerad, men nervös.. Min kreativitet är ju starkt begränsad och jag har välsignats med helt andra färdigheter än just pyssel. Men den som lever till söndag får se vad det blev för resultat..:-)
Kvällen kommer givetvis avslutas med Eurovision song contest 2010, och jag hoppas förståss att fröken Bergendahl tar sig till finalen så att vi i alla fall är med i matchen. Även om jag egentligen tycker att hon är ganska kass! *sorry*
Söndagen planerar jag inte, för den tänker jag låta andra planera åt mig eftersom det är jag som är mor i hushållet och tycker mig vara värd att bli lite ompysslad och omhändertagen på självaste mors dag! Så skulle nu sonen på 3 år ha missat att det är just då så hoppas jag att hans pappa har koll åt honom!! :-D
Så mot en härlig helg!!
*tjing*
Boktips!!
Den här boken är så galet, rysligt, bra så jag fastnade från första sidan.. När en bok lyckas hålla en trött, utmattad, gravid, småbarnsmamma vaken efter mer än några rader är den läsvärd vill jag lova!! :-) 
(bild från www.adlibris.se)
Graviditetsfunderingar
Att vara gravid är en gudagåva. Att få möjligheten att bära och föda ett barn till världen är fantastiskt, men också ganska jobbigt på många sätt.. Jag är så tacksam att jag fått möjligheten att två gånger få uppleva detta fantastiska tillstånd.
Förra gången njöt jag till största delen! Det var såklart vissa dagar som illamåendet gjorde sig påmint, smärtan när magen växte fort som jag gnällde och slutet som var tungt och varmt trots att det var vinter och kallt ute och oron att något inte var som det skulle med knytet i magen. Men helhetsintrycket var positivt och jag kände mig så oerhört vacker. Jag tittade på mig själv i skyltfönstren när jag gick på stan och var stolt över att jag skulle bli en mamma. Jag kände mig så fin och förväntansfull. Jag var så spänd av nyfikenhet på vem som huserade i min stora mage och jag hade hela tiden känslan av att det var en liten kille som skulle komma ut till oss. Så säker att när han föddes glömde både jag och sambon bort att titta om det verkligen var en kille som låg där på mitt bröst och skrek, vi bara visste.. Flera minuter gick innan vi lyfta krabaten och kollade och bekräftade känslan jag haft.
Många av de känslorna jag hade förra gången har jag även denna gången.
Jag är nyfiken på vem som bor där inne och som jag ska få lära känna och dela mitt liv med. MEN jag har ingen som helst känsla av vad det är för filur därinne. Huvudformen är annorlunda på ul-bilderna, mitt mående har varit sämre, min sexlust annorlunda och saker jag var sugen på förra gången har inte infunnit sig. Så får man tro på alla myter så kanske en liten tjej tittar ut denna gången.. (Det är ju vad storebror tror!)
Jag känner mig inte lika vacker som sist trots min mage, MEN jag är stolt!
Jag känner mig stor och klumpig redan nu trots att flera månader återstår tills krabaten ser dagens ljus, MEN det är för något gott jag växer och frodas.
Jag mår mer illa och har ont varje dag.. Ont i magen, ont i benen och lite härochdär. Det finns inte tid för vila, ingen rast och ro. Jobbet ska skötas, sonen ska ha sin tid, hushåll och rutiner upprätthållas och mina krav på mig själv är höga. MEN längtan är stark och mina krafter stora och jag försöker att inte klaga, trots att jag ibland gråter inombords och vill skrika ut min smärta, frustration och oro.
Jag längtar efter min inneboende, men jag vill också njuta av denna tiden. Känna sparkarna i magen som väcker ännu mer nyfikenhet om vem som huserar där inne. Klappa magen och sjunga för den. Skapa en relation. Troligtvis är det sista gången någonsin jag får uppleva denna fantastiska gudagåva att bära ett barn inom mig och då vill jag njuta så mycket som möjligt. Jag ska förbise smärta, otymplighet och illamående och ta vara på denna tiden. För snart är den blott ett minne. Ett vackert sådant som jag ska bära med mig för alltid..
På´t igen bara..
Jag vill röja, rensa, kasta och sortera!!!
Häromdagen fick tros- och strumplådan sig en genomrensning som resulterade i två fulla Icakassar i soporna. Varför sparar man EN strumpa när den ena går sönder? O varför äger jag trosor i storlek small?? Var ju några år sedan jag hade en liten söt rumpa som rymdes i dem.. Lär aldrig återfå den heller.. O skulle jag nu mot denna förmodan bli smal med liten stjärt igen så ska jag gladeligen köpa alldeles nya trosor!! :-)
Igår fick jag ryck igen och samlade ihop ett gäng MeandI-kläder, märkesskor, och andra märkesplagg som jag lade ut på tradera med förhoppning om en lite slant i inkomst som jag kan köpa något nytt användbart för..:-) Redan i morse var en sak såld för 100:- och två till har bud.. nu håller jag tummarna att det går bra så jag kan få motivation att fortsätta bemöda mig lägga upp auktioner och tjäna lite extra inför sommarens ledighet..
Idag kom tredje rycket. Plommonträdet är nu en vedhög som väntar på att forslas bort, förhoppningsvis inom kort! SÅ skönt att det äntligen efter mer än ett års tid sågats ner.
Att röja och rensa är bra för själen, bara att jag i vanliga fall är för lat för att ta tag i saken. Men bebis påverkar min rensar-anda positivt och jag har en förhoppning om ett genomröjt och städat garage och en sorterad tillvaro innan sommaren är till ända!
Jag gör lite reklam..:-)
Jag åtager mig dock en sak... att vara hemma en viss tidpunkt, en viss dag..
Nu har ni nog listat ut vad jag pratar om: ICA ONLINE!!! :-)
Att storhandla tar mig oftast ca 2 timmar från det att jag åker hemifrån till det att varorna är uppackade på sin plats i hemmets vrå. Under den tiden är jag sminkad, klädd i annat än myskläder, måste hålla mig om jag blir kissnödig, blir stressad om någon ringer eller om sonen tjatar och rymmer i affären. Jag kan inte ha kakan i ugnen och kanske inte är hemma och kan pussas välkommen hem.. Det kostar bensin, tid och energi. Till råga på allt åker det alltid ner lite spontana inköp som inte var på listan. En B&J-burk, någon godispåse, en ny duschcream som annonseras eller kanske en bok som kan vara kul att läsa någon gång. Sonen vill ha en film som är vid kassan, en leksaksbil som är för bebisar eller en Bamse-tidning för de står precis vid kassan de också. Sen ska han åka flygplan/racerbil eller rida på hästen innan vi kommer ut från affären och då är jag helt svettig.
Nu skriver jag min lista på ett kladdpapper. Loggar in mig på datorn på min sida på Icas hemsida. Jag kan använda mig av förra gångens inköpslista och klicka i det jag vill handla igen.. Därefter fyller jag på listan med mina nya varor för denna veckan. Har jag särskilda önskemål, så som gröna bananer, stora champinjoner eller en liten gurka skriver jag det i rutan för meddelande till min "personliga packare".
När jag är färdig väljer jag när jag vill ha mina varor levererade och "går jag till kassan" och betalar mitt inköp. Pengarna dras först när "min personliga packare" handlat åt mig i affären. Allt detta tar på sin höjd 30 minuter!!!
När tiden sen är inne för leverans kommer någon trevlig (hittills manlig) kille med lastbil (till sonens stora förtjusning) och bär in sakerna åt mig i hallen. Det frysta packat med frysis så det inte halvtinat på vägen (som det blir när jag själv handlar på sommarhalvåret). Jag sätter min signatur på ett papper att varorna mottagits och en dryg kvart senare är allt inpackat på sin plats (vilket jag med glädje gör på egen hand så det hamnar där jag vill ha det!). Observera att jag hela tiden kunnat se ut som sju svåra år, osminkad och i myskläder!!
Jag har alltså mer än halverat tiden, sparat pengar på alla impulsköp och bensin, sparat krafter till att orka annat, sluppit fixa till mig och allt detta för ynka 99:- extra (i det priset ingår även påsar!!)!!
Jag är helt enkelt såld!! :-D
Att avsky...
Jag är SÅ arg på Honom..
Arg på att Han gjort någon jag älskar så fruktansvärt illa.
Att såra och ångra av sitt hjärta och be om förlåtelse är mänskligt, men att såra, ljuga om ånger och sedan fortsätta såra och bedra är grymt.
En underbar person har blivit lidande, lurad och kränkt så till den milda grad att det inte finns ord. Människor som litat på och tyckt om Honom har blivit sårade och känner sig lurade.
En liten treårig pojk har mist en stor idol som han sett upp till och längtat efter, för det har visat sig att Idolen är en riktig idiot och svikare.
Jag önskar just nu att alla i världen kunde få veta vad Han har gjort, för gör man så en gång mot någon så kan man göra det igen och igen. Ingen är värd det! Ingen ska behöva genomgå det den underbara personen får genomlida.
Jag vill slå Honom, men vad skulle det tjäna för syfte? Möjligen att jag skulle få ut lite av den besvikelse och aggression jag känner just nu.
Jag skulle vilja tatuera Hans panna med något fruktansvärt budskap som gav omvärlden en liten insikt i det han gjort personen jag älskar. Men vem är jag att döma för alltid?
Jag hoppas Han har ont i sitt hjärta. Att Han någonstans innerst inne har en liten ådra av omtanke om andra som får ånger eller fruktansvärt dåligt samvete att värka. Inte för att det gör personen jag älskar gladare, eller alla andra som känner sig lurade och bedragna förlåtande utan för att Han ska få smaka en liten liten dos av sin egen medicin..
Jag vill aldrig se Honom mer, jag önskar att även personen jag älskar slapp det och jag önskar att den treåriga pojkens minne av Honom bleknar snabbt så han glömmer sin Idol och slipper få svaret att Idolen inte finns i våra liv längre.
Nu har jag fått ut lite av min aggression och jag tänker härmed inte lägga mer tankeverksamhet på Honom och hans beteende idag. Utan nu ska jag lyfta luren och ringa den underbara personen jag älskar och fråga hur hon har det istället, för det är hon som behöver min energi och tankeverksamhet för hon är verkligen värd den!
Jag skrev detta för några dagar sen, men vile få det okejat av den underbara personen innan jag publicerade min känsla för omvärden..
Jag gillar att tävla!!
Jag gillar att tävla och jag gillar att shoppa. Vad kan då vara en bättre tävling att tävla i än den där man kan vinna presentkort på just shopping..:-D
Gick in på www.simplycolors.se för att beställa en ny namn-tshirt till sonen att ha i sommar, och gissa vad!! De har en tävling!! :-D
Så nu tävlar jag och tipsar även dig om att tävla, för kläderna är toppkvalité och att kunna vara med och designa själv är kul!!
Så lycka till om du tävlar, eller håll tummarna för mig!! :-D
Jag antar utmaningen, Chellio
Blogg jag läser först: Fröken A´s för den ligger först i min lista..
Blogg jag har hört talas mycket om men aldrig läst: Graaf-systrarnas
Kändisblogg jag följer: Claudia Gallis
Mest kända bloggare jag sett IRL: Pernilla Wahlgren. Har bland annat träffat henne på Handlar´n i Hållsta!! :-)
Första bloggen jag började följa: Min bästaste väns
Bloggare jag beundrar och varför: Beundrar min bästaste väns för hon är så grym på att formulera sig och leka med orden.. Hon skapar en känsla VARJE gång!!
Fördelar jag fått tack vare bloggen: Känns skönt att skriva av mig ibland..
Då hatar jag att blogga: När jag har något jag vill skriva och min pilliga son sitter bredvid och stör!!
Då älskar jag att blogga: När jag har tid att skriva om något som känns viktigt att skriva ner..
Person som ofta kommenterar hos mig som förtjänar lite uppmärksamhet: Jag vill inte nämna en, alla som läser och tycker är värda min uppmärksamhet!
Nu utmanar jag följande (om ni vill): Alla som läser det här och finner något nöje i det utmanar jag!!
Antar ni utmaningen?
Äntligen är det vår!!!
Hjärtklappning
Men sambon säger att det inte känns på min puls så kanske är det något annat som är fel..
Bloggandet blir lidande
Nu sitter killarna här mitt emot och äter frukost och jag försöker få tillbaka skrivarkänslan jag hade igår.. Men den vill inte infinna sig. Jag skiter helt enkelt i att skriva även nu..
Men innan jag går kan ni få ett utflyktstips:
Brandstationen har öppet hus på lördag! Det kommer bli en fantastisk upplevelse för min blåljus-besatta son! Längtar! :-)
Andra halvlek börjar nu!!
Men finns det hjärterum finns det stjärterum! Så nog ska den efterlängtade lilla krabaten få sin yta att bo på. Det delar vi andra tre gärna med oss av!
Idag för 3 år sedan...
gick jag hemma i vår lägenhet i stan med värkar.. Packade väskan med allt nödvändigt, skickade sambon att köpa Mc Donalds för det ville jag ha, pratade med syster min i telefonen samtidigt som en sjuk jävel försökte råna henne på mobilen som hon pratade i (men jag fattade inte riktigt vad som hände eftersom det var mitt i en värk, vilket hon inte visste om att jag hade), längtade efter vår bebis som skulle komma snart och insåg att det var min sista dag som gravid..:-)
16:40 gjorde vi entré på förlossningen och då kände jag att nu jäklar ska ingen säga åt mig att jag ska åka hem och vila, för nu är det dax.. O mycket riktigt 9 cm hade jag avklarat på egen hand så nu var det bara sista upploppet kvar innan jag skulle få träffa min inneboende..
När klockan slog 20:31 hördes ljudet av LilleC´s skrik i rummet och smärtan jag nyss känt var som bortblåst.. Jag var en mamma.. Till en liten tjockis på 3965 gram och 51 centimeter i strumplästen. Det tog 10 minuter innan jag kom på att jag inte visste om det var en son eller dotter jag fått. :-) Men min känsla jag haft hela graviditeten att min inneboende var en liten prins stämde perfekt!
Idag är jag lite nostalgisk. Min prins blir 3 år och det känns så stort. Han är ett barn nu, ingen bebis.. Han är min stora kille som dagligen säger "jag älskar dig så mycket, mamma" och som vill gosa och kramas.. Visst har vi treårstrots i förbannelse i vår familj och det bråkas en hel del. Men just idag är vi snälla, myser, gosar och firar.. '
Att världens bästa unge fyller år!
Vilken härlig start på dagen!!
Att börja dagen med ett besök i magen är verkligen underbart!! :-)
En vig liten krabat som låg där och hade det bra. 
och med världens gulligaste minifötter! :-)
Nu längtar jag till 16 augusti! :-)
Omtanke som lett till klump i magen!
Att grubbla mycket och känna omtanke om andra har fått mig att fastna i ett ekorrhjul som jag har svårt att ta mig ur. Jag har undanhållit "information" för goda vänner för att jag vet att det kan orsaka mycket jobbiga känslor som jag vill bespara dem. Men samtidigt tänker jag på det varje dag och ju längre tiden går, ju svårare blir det att delge informationen.
Jag måste ta tag i det nu.. Jag vill bli av med klumpen i magen.. Jag bryr mig så mycket om dem och jag ville bara så väl när jag valde att inte säga något sist vi sågs, men det känns som det blivit så fel..
Jag borde tagit tag i det för längesedan!!
Varför?
Jag måste klaga, mest för att få ur mig det någon annanstans än över mina nära och kära..
Jag måste gråta.. för annars spricker jag..
Mitt i allt detta smyger ångesten som en våldnad bakom min rygg hela tiden och gör sig påmind.. Kräksjukor på dagis, en spya på golvet på allmän plats, en halvrå kycklingfilé eller en annons på nätet om någon ny vinterkräksjuka.. Allt får mig att vara på helspänn och känna efter hela tiden.. Är jag inte lite illamående?.. Känner jag mig inte lite hängig? Hur många vitpepparkorn behövs för att hålla mig frisk? handsprit, handsprit handsprit.. Önskar mig även riktig sprit, litervis men den får gott stå kvar i skåpet..
Usch säger jag..Usch! Jag vill inte ha det så här en enda dag till! Nu får det vara nog!
Summa sumarum
I måndags var jag på mysig utekväll på HåPe´s med tjejerna. FruP hade varit i Prag och hade resehistorier att berätta och dessutom har hon fått tillstånd att ratta bilar på egen hand.. Överraskande snabbt!! :-) Många historier blev det.. Fick dessutom en söt present att använda i höst som hon importerat från Tjeckien.. Så omtänksamt! :-)
FruS och jag sågs även i söndags och det var så mysigt att träffas två dagar i rad.. Inte ofta det går att få till..:-)
FrökenA orkade också följa vilket är så mysigt!! Det är så ofta hon tvingats avstå på sistone att när hon orkar och har möjlighet förgylls kvällen lite extra!! <3
Tjejerna skrattade gott när jag berättade om mitt plötsliga sug efter sexuellt umgänge.. Efter en kort story om en mysstund en tidig kväll häromdagen ansåg de att jag kunde starta en sex-blogg.. Ja, gud bevars! :-) Inte ens jag skulle kunna förmå mig beskriva dessa plötsliga små sex-ryck i en text som skulle vara intressant läsning för annat än möjligen dem, mina goa tjejer!! :-D Så nej, tack! Någon sexblogg blir det inte!
Nu över till en annan lite rolig sak.. Jag har planerat in en weekend på landet med en fin vän!! En helg att se fram emot. Att möta våren på landet med förhoppningsvis sol och värmande strålar, kaffe vid husknuten, kokt korv i mattermos vid vattnet och kanske en stunds avkopplande läsning i en mysig fotölj får mig att verkligen längta till vår härliga helg!
Nu är det en liten unge som vill ha frukost och socialt umgänge med sin mamma.. Så bye bye så länge.. På återseende..
En saknad vän är tillbaka
Jag har saknat att läsa dina ord! O jag hoppas det kan bidra lite till att det känns lättare när du får skrivit av dig och får lite omtanke som respons..
Att du är en av mina bästa vänner hoppas jag du vet! O att jag alltid, natt som dag finns där om jag behövs och kan stötta hoppas jag också du vet!
Längtar så tills imorgon då jag får träffa dig och din goa familj.. Hoppas så att imorgon är en bra dag!!
Tycker om dig!
