Tid för kärlek
Många frågor väntar på svar, många tankar behöver ventileras, funderingar delges och kärleksförklaringar som vill ut. Jag vill ta en promenad hand i hand, handla mat tillsammans, se en film när vi fortfarande orkar på kvällen eller bara sitta mitt emot varandra vid köksbordet och prata över en enkel middag. Tänk att någon gång få ge hän för lustarna mitt på blanka dagen..;-)
Detta inlägg betyder INTE att jag önskar bort mitt barn, det betyder INTE att jag inte älskar honom eller att jag ångrar att han finns. Det betyder bara att jag saknar något jag har svårt att få.. Jag saknar mer och mer att inte ha mormor och morfar, eller Ia och Svåger i närheten. De skulle kunna ta honom några timmar, avlasta vardagen på ett sätt jag aldrig kan få av någon annan.. Jag har valt att bo långt borta från deras vardag. O ibland undrar jag om det valet är rätt. Men samtidigt så är det här jag har min vardag, många fina vänner, mitt jobb, vårt hus, vårt liv helt enkelt sen så lång tid tillbaka.
Att vara vi tre är guld värt och jag älskar det allt som oftast, men det skulle vara en bonus att lite oftare få tid med bara min älskling också..
Din längtan är helt förståelig min vän och jag förstår även när du skriver att familjen kan erbjuda en helt annan typ hjälp än andra. Jag känner precis likadant och det handlar inte om att inte lita på andra utan att man inte vill störa, man vill hitta på spontana aktiviteter med sin älskade och att man helt enkelt vill känna värmen av att låta familjen knyta band till ens älskade barn.
Eftersom du vet att vi halvbra- vaktisar :):):) finns tillhands vet du vart du skall ringa för halvbra hjälp:). Jag är också medveten att den upptagna familjen inte brukar vara synkade med era tider och planer:). Det är en konst att pussla ens planering med andras och därmed blir alla "andra" till sämre alternativ, jag och tänker likadant när det handlar om oss.
Jag vill med min kommentar bara visa att jag har läst, känner med dig och förstår dig. Och om du bara ville skriva av dig kommenterade jag ändå med risk för att tränga mig in i dina tankar, det stod inget om att man inte fick göra det:).
Puss och kram!!!
FruP: Självklart får man kommentera!! Jag litar 100% på dig och din familj och andra vänner som barnvakter, men skulle aldrig störa med frågan om det inte finns en vettig anledning (fest, jobb eller liknande) där LilleC ej kan vara med. Sen funkar jag så att om jag frågat ett par gånger och fått nej, blir jag osäker på om det är på grund av att man inte vill och orkar, eller helt enkelt inte kan, O då vågar/vill jag inte fråga igen. Jag skrev inlägget för att skirva av mig och för att det var tugnt igår, och absolut inte för att pika någon, om nu någon för för sig att känna så.. Tack för ditt inlägg och din omtanke..
Puss & Kram
.... tänker på dig o förstår... O du anar inte hur gärna jag skulle ta hand om lilleC var o varannan dag om ni så ville...om ni bara fanns närmare!! Tänk att få gå till slottsskogen med honom, eller liseberg eller bara gå till mc donalds eller titta på film här eller om han kunde sova över här!!! åhh du anar inte vad jag skulle gilla det. Jag vet att ert liv är i E. o det har jag accepterat - men ändå måste jag säga det... det skulle vara mitt livs lyckligaste dag om ni flyttade hit...
Älskar er!!
Ps. Om ett tag när c är lite större kanske ni kan hitta nån gullig tonåring i området som gärna vill passa lilla C ett par timmar då o då för en billig peng...ds
Det finns ingen anledning för mig att uppfatta som pik så nej nej:). Det var förståelsen för din längtan och värdet av hjälp från släkten jag skrev om. Jag tänkte på hur mysigt det var att ha just min mamma som vaktis när hon var här. Att gå på ett spontant biobesök med B och se i smyg på henne och O sovandes i gästsängen när vi var tillbaka värmde mig så inombords...
Hoppas att det känns lättare idag:)
Ha en mysig helg!
Älskade syster, jag blir så rörd av ditt inlägg. Jag vill så gärna bo nära dig också och jag längtar så ofta efter en vardag med dig, men jag fattade inte det då, för 12,5 år sedan när jag fattade beslutet att flytta.. Nu är jag här och får göra det bästa av situationen. Kanske kommer en dag när stora beslut om förändring tas, men någon sådan plan finns inte i nuläget.. Älskar dig! PUSS
