Idag har jag en jobbig dag igen. Känslomässigt. Ångest som lurar i bakgrunden, tankar som vill skena iväg och oro för helgen. Men jag ska börja från början..

Vaknade i morse av att lillprins kom och väckte mig och skrek "Fluckos mamma! Fluckos!!" Så jag gick upp och fixade rostade mackor och te till lilleman som satt i soffan och kollade "Bompa". Precis då får jag sms från min goa vän som vill träffas idag. Jag ringer upp för jag vill ge henne chansen att välja själv i och med att lilleman fortfarande är hängig. De vill komma ändå!!!!!!! :-) Blev så glad och planerade genast för nyttig pannkakslunch och åkte till Willys och handlade det som behövdes.  

FrökenA med sambo och dotter kom samtidigt som vi kom från affären. Jag fick en underbar blombukett med ett kort med fint textat innehåll som betydde mycket eftersom jag redan då kände av ångesten. Vi fikade och jag lagade nyttigare variant av pannkakslunch (gjorde smeten på fullkornsmjöl med rivna morötter och fil i och serverade keso och sylt till).

När de åkte hem lade jag lilleman att sova och slumrade själv en stund. Det tar så på krafterna att hålla måendet i schack så jag är konstant trött. När jag sen gick upp efter en stund fick jag mycket tid för mig själv. Passade på att vika tvätt, hänga tvätt, bädda ordning till mina föräldrar som kommer imorgon, dammsuga, plocka ordning hemmet, sortera sopor i garaget, fixa några saker på datorn, plocka ur diskmaskinen samt plocka i det skitiga innan jag fick väcka lilleman som inte ville vakna av sig själv (trots att han sovit 2 timmar och jag dammsugit sovrummet där han låg!!!). Inser nu när jag skriver det att jag hann mycket eftersom jag helt enkelt inte ville sätta mig ner och riskera att känna av den ångest som jag så innerligt kämpar för att skjuta ifrån mig. Borde ju njutit av solen på balkongen eller läst en god bok istället när jag äntligen hade egentid!

När sambon kom hem gjorde jag middag, kokt fisk med ris och äggsås. Sen tog jag med mig lilleman till Coop Forum och handlade inför helgen medan sambon städade badrummen och skurade golven.

Nu när allt är klart här hemma och jag sätter mig i soffan kommer den.. Ångesten jag hela dagen kämpat mot kommer som en kalldusch. Jag oroar mig för lillemans mående, för mina föräldrars besök i helgen, är rädd att själv bli sjuk och missa vår mysiga kryssning, jobbet imorgon som jag inte alls känner mig motiverad till och är ledsen över att min älskade syster och hennes kille blev överbjudna idag på en fantastisk lägenhet som de så himla gärna ville ha. Många bäckar små...

Nej, usch. Nog om detta. Min dag har i det stora hela varit jätte-bra och jag är så glad att det varit sol och att goda vänner ville komma hit och mysa med oss. Ångesten ska jag bara lära mig leva med, för den är nog menad att bli en del av mig är jag rädd.